EE: Emelie tackar för den här säsongen...

Det var ju inte riktigt så här jag hade planerat att avsluta den här sommaren, det känns som vi knappt fick börja. Efter många timmars träning med Ewa & co så hade det äntligen börjat visa resultat genom fina segrar på Swedish beachtour och vi hade ju planerat att fortsätta den här resan, men det var en axel som satte stopp för detta... Efter bara andra bollen på fredagen i Helsingborg så rassla det till ordentligt i höger axel vilket överraskade mig något då jag inte har haft några känningar alls sedan förra våren. Vi fullföljde matchen och efteråt uppsökte jag min chef till lika ortopedläkare (ibland ska man ju ha nytta av sina kontakter) som sa att jag hade "stukat axeln" rejält. Vinnarskalle som jag är så slängde jag ju inte in handduken utan fortsatte spelet under lördagen och efter en reflexräddning i andra matchen så var skadan skedd. Jag hade luxerat min axel. Som tur var fanns där två kunniga sjukgymnaster på plats som kunde dra den till rätta och för det är jag dem evigt tacksamma.

Nu är det rehab med sjukgymnast Inge, MR-undersökning och läkarbesök som står på schemat. Något som dock inte står på schemat är beachvolleyboll och det får jag vara utan ett bra tag och det suger fett. Det är väl synd att säga att jag har varit en muntergök de senaste dagarna, men jag har i alla fall gett mig sjutton på att jag ska vara tillbaka nästa sommar och då hoppas jat att få se er alla på beachen.

Fram till dess önskar jag Ewa och Åsa all lycka och er andra en riktigt bra sommar.

På återseende!!!
Emelie